Kapitel 1. Fiber i byn
1.1 Vad är fibernät/bredband och varför behöver vi det?
Vi har under de senaste decennierna befunnit oss i ett teknikskifte där analoga system byts ut mot digitala system, men också i en tid då nya metoder för kommunikation snabbt har utvecklats. För att kunna använda nya kommunikationsmöjligheter och nya tekniker behövs en utbyggnad och förnyelse av infrastrukturen, dvs. transporten av information. Det finns flera olika slag av bredband. Att ha bredband via fiberoptik är den teknik som anses som stabilast och kan ge högst kapacitet för att skicka och ta emot digitala tjänster som TV, data och telefoni. Fiberutbyggnaden har kommit långt men är ännu inte fullt utbyggd i Sveriges glesbygder.
Kort kan man beskriva fiberoptiken så att det är ljusstrålar som transporterar kodad information från en sändare som sedan avkodas hos mottagaren och omvandlas till TV, telefoni och datainformation. Det är även med fiber som vi transporterar information till mobilmasterna.
1.2 Olika former för organisering
Att få tillgång till snabb digital infrastruktur på landsbygden har blivit en viktig fråga för många. För att få tillgång till fibernät har folk på landsbygden organiserat sig i grupperingar (så kallade ”byalag”) och ansvarat för att ett lokalt nät byggts. Denna organisering kan ske på olika sätt. Hur en sådan organisering bör ske beror på lite olika förutsättningar. De former som vi har stött på är enkla bolag, ideella föreningar, samfällighetsföreningar och ekonomiska föreningar samt i ett fåtal fall aktiebolag.
Enkelt bolag lämpar sig bäst om ”byalaget” inte ska äga nätet självt utan endast bekosta anläggningsarbetet. Detta kan då ske genom ett avtal mellan berörda fastighetsägare och innebär i korthet att de kommer överens om hur de skall fördela och betala kostnaden de åtagit sig att utföra för att få nätet på plats. Ett enkelt bolag är en överenskommelse mellan bolagsmännen/parterna att utföra något tillsammans. Bolaget är inte en juridisk person. De som företräder bolaget binder endast sig själva till eventuella förpliktelser.
Ideell förening lämpar sig bäst om man inte ska äga eller anlägga nätet i föreningen utan endast behöver en egen juridisk person för att ansöka om projektmedel till en förstudie för en framtida eventuell byggnation i någon annan form. Den ideella föreningen får inte bedriva någon ekonomisk verksamhet som är till nytta för medlemmarna.
Samfällighetsförening kan vara lämpligast vid ett minde avgränsat område, där man planerar att anlägga eller redan har en samfällighet för exempelvis vatten avlopp eller väg. Vissa samfälligheter har redan i sina anläggningsbeslut verksamhetsutrymme för att anlägga fiber. Andelarna i en samfällighet är knutna till de deltagande fastigheterna och samfälligheten förvaltas normalt av en samfällighetsförening.
Aktiebolag är en association som är möjlig att använda för att äga och driva ett fibernät, men som inte har föreningsformernas öppenhet i att ta in eller lösa ut medlemmar. Aktiebolaget är mer anpassat för ett förbestämt antal delägare/aktier.
Den ekonomiska föreningen är lämpligast då föreningen ska äga och förvalta nätet samt upplåta användandet till sina medlemmar. Den ekonomiska föreningen är anpassad för kooperativ verksamhet. Det innebär att föreningen/företaget bedriver en affärsverksamhet med sina medlemmar. I detta fall som ett konsumentkooperativ.
De allra flesta byanät har valt att organisera sig som ekonomiska föreningar. I denna handbok har vi därför valt att redogöra för hur man startar, driver och förvaltar en bredbandsförening som ekonomisk förening. De som händelsevis har en annan organisering, som exempelvis samfällighet, vilket är det näst vanligaste, får använda handboken i för dem tillämpliga delar.
Den ekonomiska föreningen är ett kooperativt företag. Det innebär att den ska bedriva en affärsverksamhet och att medlemmarna skall delta i denna affärsverksamhet som kunder, leverantörer, personal eller på annat liknande sätt. Ibland uttrycker man det som så att en ekonomisk förening bedriver samhandel med sina medlemmar.
I en bredbandsförening deltar medlemmarna som kunder/konsumenter genom att använda sig av föreningens tjänster. Föreningens primära tjänst är att tillhandahålla medlemmarna en digital infrastruktur (ett elektroniskt kommunikationsnät). Denna tjänst kan vara begränsad till att föreningen endast tillhandahåller tillgången till själva nätet, passivt nät. Men kan också, genom föreningen själv eller avtal med en kommunikationsoperatör, omfatta belysning av nätet och andra funktioner som behövs för att nätet skall kunna vidarebefordra digital information, aktivt nät. Dessa tjänster tar föreningen löpande betalt för (nätavgifter). Vissa föreningar kan dessutom själva, eller genom avtal med tjänsteleverantörer, tillhandahålla olika internettjänster till sina medlemmar (elektroniska kommunikationstjänster). Med anledning av detta kan vi skilja mellan två olika slags tjänster, nättjänsten och tjänster i nätet. Till den förra hör såväl tillgången till själva nätet som den teknik som behövs för dess användning. Till de senare hör övriga tjänster som föreningen levererar till sina medlemmar via det egna nätet.
Som vi ser det förekommer primärt tre olika affärsmodeller för bredbandsföreningar som bedrivs som ekonomiska föreningar:
1, Föreningen upplåter nätet till medlemmarna (passivt kommunikationsnät) mot en avgift och medlemmarna köper aktivering och kommunikationstjänster av andra leverantörer.
2, Föreningen upplåter både nät och tillhandahåller kommunikationstjänst till medlemmarna (hela nättjänsten) och medlemmarna köper innehållstjänster av andra leverantörer.
3, Föreningen tillhandahåller både nättjänsten och tjänster i nätet.
I modellerna 2 och 3 har vi nu även uppmärksammat att föreningar ibland själva utför en del tjänster, dvs köper inte alltid in av underleverantör.
Varje förening bör själv komma fram till vilket affärsupplägg föreningen ska ha. De tre som nämns ovan är vanliga exempel, varianter och kombinationer av dessa förekommer. Det finns också föreningar som har kompletterande affärsverksamhet, som att tex hyra ut nät till andra än medlemmar. Men notera att i en ekonomisk förening ska den huvudsakliga affärsverksamheten vara just med medlemmarna.
Dragspelsrubrik 2
This is a placeholder tab content. It is important to have the necessary information in the block, but at this stage, it is just a placeholder to help you visualise how the content is displayed. Feel free to edit this with your actual content.